INTE GLÖMT...

Har inte glömt min blogg men när Facebook finns känns det om det mesta sägs där.
Namnet på min blogg kommer att fortleva...men Sören har nu blivit värmlänning. Efter en lång känslosam process tog jag beslutet. Han har en plats i mitt hjärta men jag vet att han har det gott som enda vovve i en kärleksfull familj som har samma intressen som han. :)

Sörens framgångar och Sheri på sökfält

Idag har varit en bra dag! Började morgonen med en härlig, och tidig, morgonpromenad runt Skantzensjön med två alerta vovvar. Det luktade vår, spanat in både tussilago och blåsippor, lyssnat på fågelkvitter och en hackspett som fått nippran. Lämnade sedan in Sheridan i hemmet, hämtade en påse Hot Dogs, en dummie och boll. Tog med Sören bakom huset i grönområdet och började med några inkallningar på långt håll. Tänk vilken fart det kan bli på en vovve som vet att matte har allt det där roliga och goda med sig!

Ni som följt Sörens framfart har kanske förstått att han inte kommit tillbaka när han fått tag på en dummie. Men nu fick han sitta med dummie i munnen och sedan inkallningar. Och han kom som en kanonkula varje gång. Sitter fint framför mig och fick goooooda korvsnuttar som belöning. Provade sedan att han satt fot, kommando sitta kvar (vilket han är jätteduktig med) och rullade sedan i väg bollen relativt långt. Uttecken har vi använt på matskålen hemma ibland så det kan han. Och så iväg mot bollen, PLOCKAR UPP DEN OCH KOMMER DIREKT TILLBAKA! Vi gjorde det tre gånger och både han och jag var lyckliga. Det finns en del krut i honom...
Vi avslutade med ett litet korvsnuttnärsök och vi båda två hade nog ett litet nöjt leende i mungipan när vi gick hem.

Jag packade sedan ryggan med gott fika, packade in vovvarna i bilen. släppte av Sören vid Ingvar och sedan vidare mot Kolbäck och träning. Dagens tema var sök med vilt. Ett glatt gäng traskade över åsen till bästa träningsplatsen och så lade vi ut ett brett och djupt sök med and, trut, kråka och kanin. Åtta stycken. 

Jag gick i par med Anita/Java då vi nu tränar för ökl. Tänkte vi skulle försöka ta ett pris i år! Den första och enda starten vi gjorde i höstas gick ju käpprätt åt...

Vi plockade in två och två och Sheridan var kanon. Tack Ann-Sofie, Sörens bästa dagmamma, som tog fina foton. Sheridan är i god kondition. Hon tog för sig av marken, näsan kanonfint påkopplad och lika snabbt in som ut! Vi var ett glatt gäng som också satt kvar och njöt i solen som faktiskt tittade fram till sist! Tack alla goa vänner för en bra dag!

Gunela är "domare" och här står vi och väntar att fältet ska läggas ut.


Ann-Sofie Z närmast kameran och vi får direktiv!

 Hm...Sheridans fotgående är lite väl tilltaget :)

 Full fart in med kråka!

 På väg in med en ...

...kanin och så....

...en fin avlämning!

 Duktiga Java levererar till matte Anitha!

 Begränsat synfält men full fart framåt...

 ...och lämnar av truten finfint! 

VÄRLDENS BÄSTA SHERIDAN!


 Java har ordnat in en and till Anitha!

 Tilda och Zoe! Och Wilma i vagnen!

 Ann-Sofie Svenman skickar ut sin Zoe som ...

...levererar pippi till matte i flygande fläng! :)

Tack för idag!




Sheridans tur att träna idag!

Jagade ut Gunela med Laja på åsen i Kolbäck halv 10 i morse. Jag ville träna Sheridan då hon fick vara hemma igår när jag hade Sörenträning. Vi gjorde dubbelmarkeringar vid olika ställen och även dirigeringar. Och hon var så taggad och duktig. Som uppvärmning körde jag klockan. Hon har blivit så bra på att lyssna på pipan både vad gäller stoppsignal, inkallningar och även tecken. Nu ska vi bara få till det med dirigeringar på vatten så ska nog denna säsongen gå kanon. Behöver träna en hel del med vilt så det inte blir så överspännande när det blir jaktprov. Hon går ju igång på alla överväxlar när det är vilt och då slår hörseln av helt...Men dagen, och förra helgen, påvisar att vi har mycket att se fram emot! Tack Gunela för att du hängde med!

Aktiv passivitet och passiv passivitet!

Vilken solig härlig vårvinterdag! Solen gassade på La Famiglia när vi hade träning, dagens tema markeringar, på åsen i Kolbäck idag! Jag tror det var 15 vovvar. I tre timmar har det kastats dummies, pratats och fikats! Jag hade Sören med mig och Sheridan var hemma med Ingvar. Jag ville se hur långt Sören har kommit med att kunna sitta och titta när andra vovvar jobbar. Och jag är mycket nöjd med dagen. Vi har suttit aktivt passiva genom att titta när kasten går, annan vovve sticker ut och kommer tillbaka till sin förare. Jag har lagt på ordet "markera" när kasten går och förhoppningsvis har hans iakttagelser fått honom närmare att förstå att man också ska springa tillbaka när man hämtat sitt byte.

Och så passiv passivitet det vill säga bara sitta eller ligga bredvid matte och fika. Kunna koppla av när det rör sig omkring och så vidare. Vi har varvat det med att bara vara och att sitta nära och bara titta. Och han har varit tyst och intresserad och sett sugen och alert ut. Får vi bara till inleveranserna så ska det nog gå bra.

Alla hundar var fantastiskt duktiga med alla långa markeringar trots tung blötsnö att springa i. Hur bra ska de inte vara när snön försvinner? Solen har värmt fantastiskt och våren första faceburn is a fact! I´m red!

Tack alla goa vänner för en härlig dag! Jag är glad att jag åkte fastän jag inte riktigt hade orken. Men nu har jag ju fått ny energi!

 Gunilla och Milton

 Världens bästa Gunela och Lennart! Tack för att ni håller ihop oss i flocken och planerar alla härliga träningar!

 Lena och Peder spanar åt ena hållet...

...och åt det andra hållet! Här med hela sin härliga flock!

 Ingrid och Pontus

 Ann-Sofie och Eddie

 Jenny och Nimbus längst upp i backen och några till i La Famiglia

 Signe

 Gunela och Laja väntar...

 ...skickar...

... och levererar!

 Jörgen och Vanilla

 Anitha och Gunilla med Milton

 Lena med Calleballe och några andra i sin flock

VÅRENS CYKELPREMIÄR

På lunchen gick jag hem och hämtade cykeln i källaren. Tomt på luft, speciellt i nederkanterna. Jag tog med den till Ingvars lägenhet för att hämta Sheri till lunch-pink-rundan vilken bar av till macken. I med luft och så cyklade vi hem igen. Blev ingen lång tur. Mer en testrunda...
Men så efter jobbet hämtade jag henne igen och så cyklade vi hela vägen till dagmamman för att hämta Sören. Det var så skönt och ingen is på grusvägen. Ann-Sofie och jag stod i solen och surrade en stund och alla vovvar lekte.

Eftersom jag väntar med att cykla med pojken tills han blir lite äldre och röntgad så promenerade vi hem. Jag hade dem båda på höger sida om cykeln och Sören såg lite förvånad ut först men såg rätt nöjd ut när han spatserade bredvid på "fel sida". Det är bra att han vänjer sig vid cykeln.

Igår sken solen också när jag promenerade ut för hämtning. Snön börjar försvinna i skogsbacken så på väg tillbaka gick jag upp med vovvarna i en backe. Sören tog jag med först och lade ut godis i ett inringat område och så söksignal. När allt var uppnosat och intaget så lade jag ut nya godisar men sedan gick vi nerför backen en bit. Sitter stadigt, linjetagstecken, ut och så söksignal. Det här kan han i allafall. Och så fick Sheri ett längre linjetag till godisstället och Sören satt stadigt och TYST när hon jobbade på. Fastän att jag använde pipan. Kommer ni ihåg när han gick igång på allas pipor förra året? Han växer till sig min pojke!

TÅÅÅÅLAMOOOOD!

Någon som har lite till övers? Eller vet vart jag kan köpa mig lite...tålamod alltså? Vill gärna att saker ska gå fort och hända snabbt men tycker dock att jag "växt till mig" med åren och fått bättre med tålamod men just nu vet jag inte...

Har varit ute till skogs med Sheri, Ann-Sofie och Zoe idag också. Och Sheri är såååå seeeeg. Antingen är hon sjuk, skittrött efter gårdagen (men seg då också) skendräktig eller sjuk. Eller så har hon gått i pension. Hon gör skapligt det hon ska men seeeegt. Tror kanske också att Sörens tillkomst i familjen faktiskt har påverkat henne också. Hon är duktig men det finns mer att önska vad gäller att vara alert och med...

Vi gjorde dirigeringar och dubbelmarkeringar. A-S ska starta Zoe på Working-test i slutet på april så vi ska träna en del moment innan dess.

Efter det hämtade jag Sören och tog med honom till Skantzö. Lina på...fast jag gillar inte det riktigt. Men eftersom han tidigare stuckit med dummyn så tog jag det säkra före det osäkra. Några korta kast och utskick och visst kommer han tillbaka men med mycket lockrop och inkallningssignaler vilket i sin tur gör honom uppspelt så han rulltuggar dummyn. Och jag behöver tåååålamoooood....Försöker vänta ut honom men då lägger han sig ner och "myser" med dummyn. Jag behöver definitivt hjälp att läsa av honom och några heta tips vad jag ska göra för att det ska bli bra inlärning. Kanske det bästa är att vänta ännu längre innan vi sätter igång med apporteringsträningen på riktigt.

Så jag har en hund som gör det hon blir tillsagd om än i sitt eget tempo och med ett utseende som mest ser ut som "ska vi inte å ka hem och lägga oss snart" och så en annan som är på tårna och mer lik en känguru på drift....

Någon som har lite tips?

Här är han; Charmören Sören! 

 

Och Zoe som tar paus när vi fikar!





 


ÅRETS FÖRSTA RIKTIGA TRÄNING med SHERIDAN

Har en riktigt trött och nöjd Sheridan liggandes vid mina fötter. Hon var så trött när vi kom hem så hon förstod inte att hoppa ur bilen. Vi var dock bara ute i två timmar men förståeligt då vi inte tränat egentligen någonting under hela vintern. Ska börja cykla med henne bara det blir mindre mojjigt och halkigt.

Vi har varit hos Sörens dagmamma Ann-Sofie och tränat tillsammans med henne och en av hennes flattar Zoe. Vi började med några stagdeövningar och markeringar. Jag hade lagt ut ett relativt stort sökområde med små och stora dummies och så skickade vi varannan gång. De var jätteduktiga och hela fältet plockades in...tror jag iallafall...tappade räkningen på dummies när jag pulsade ut och la ut dem :) Har nu köpt en spritpenna och ska numrera alla! Vi gjorde sedan några dubbelmarkeringar och linjetag.

Det var jätteroligt att träna ihop med en ny hundpolare! Nu ska vi hårdköra!

 Zoe och Sheri

 Ann-Sofie och Zoe

 

 Zoe




STÖK!

Nu är det stökigt och bökigt! Hyresvärden renoverar och byter avloppstammar och badrum/kök...och man ska bo kvar under tiden. Vovvarna är lite förvånade varje dag vi kommer hem. Tror jag börjar bli gammal...orkar inte riktigt med när vardagen inte rullar som den ska. Det är upp och ner från det jag vaknar tills jag kommer hem. Nu har det varit så sedan en vecka tillbaka och kommer att så vara i 4-5 veckor till.
Hoppar upp tidigt på morgonen för att duscha och göra mig klar, dricka kaffet och sedan går vi ut...Precis tvärsemot hur vi brukar göra. Detta för att "gubbarna" kommer kl 7 på morgon och stökar. Och jag har bara fyra dagar kvar med badrum innan den ska rivas. Då blir det mindre kul...

Köksväggen är borttagen så det är öppet upp till grannen och ner i tvättstugan. Spisen står mitt på golvet och går inte att använda och inget avlopp. Glömde det i går morse men blev snabbt påmind när jag skulle brygga kaffe. Hällde ut det som var kvar i kannan för att fylla på vatten och undrade varför jag blev blöt om fötterna...

Så långpromenaden går jag nyduschad och lämnar sedan Sheridan i Ingvars lägenhet. Sören och jag fortsätter sedan hem och hämtar bilen och åker till dagmamman. Och så efter jobbet springer jag hem och städar undan betongdamm och annat skit innan jag hämtar Sheridan och sedan Sören och sedan långpromenaden och puh...

Men det finns de som har det värre...Detta har ju ett slut i allafall. Och så är det bara sju veckor kvar tills jag ska åka till Portugal.

Någon direkt hundträning blir det inte. I allafall ingen apportering. Men många härliga promenader och passivitetsträning/lydnad. Sören apporterar hemma...det mesta han ser. Och jag känner mig i nuläget ganska nöjd med det. Och han hämtar det jag ber honom om. Så det ska nog bli en Sören Apportören så småningom :)

SALA OPEN SHOW 110219

-20 grader i går morse när Sören och jag brummade iväg till Sala. Nybadad om fluffig som en nybakad semla! Men en ung herre som är 10 månader och yvig som man ska vara i den åldern ska också se ut som en fluffig semla! Köpte Septembers nya skiva när jag stannde vid macken för att få med mig nybakade vaniljbullar till fikat. Så vi hade härlig musik i bilen när vi for iväg. Sheri var hos Ingvar för det är bra för Sören att få vara ensam med mig.

Han är superduktig att sitta i näthage utan att riva det eller gnälla eller skälla. En cool kille... Vi var anmälda till gruppen Puppy V och blev placerad trea! .... Vi var tre i gruppen ;)....

Kritiken låter som följer:

Mycket god typ
Stor 10-månaders hane som ger ett luftig intryck för dagen. Bra ben och tassar, bra huvud med aningen ljusa ögon, stark rygg. Bbehöver utvecklas i bröstkorgen. Rör sig trevligt, något hög svans.

Sören fick en ny mysigt litet mjukisdjur som pris. Han var superduktig att springa i ringen och stod skapligt stilla vid visning. Det är matte som inte riktigt är med på noterna när det gäller utställning. Världens bästa Gunela skulle ta några foton och det blev några skapliga...Kameran räcker inte till på avstånd.

Sala Open Show är lite lagom för oss att delta vid. Träffa trevligt folk, fika och surra runt lite. Denna gång alltför kallt för att stanna hela tiden ut. F´låt Gunela att vi inte var kvar när det var dags för er och Grattis till fina placeringar! Men trevligt så länge det varade. Peder och Lena kom med sin flock för att umgås, Ingrid med sin Pontus och Gunilla med Milton var också där. Grattis Gunilla till gott resultat! Jag tog några foton men på långt håll med liten kamera och dåligt ljus blev det inga visningsbara.

Om det blir några grader varmare idag ska jag ut på skidtur. Har vallat om dem idag och hoppas på härlig tur i solskenet. Synd att inte vovvarna får följa med och springa bredvid...

 Jag och pojken!

 Full rulle!

 Sören!

 Mycket sand i ridhuset ;)

 Gunela med Pontus och Gunilla med Milton

 Lena och Peder med sin flock. Lennart kollar ringen och Sören sitter fint i sin hage!

 Gunela visar Pontus!

 Lenas labbe Calle tittar på sina Goldenpolare!



Och så Sheridan och Sören idag. Alltid på var sin sida om mig när jag sitter vid datorn!

 Sheridan!

 Sören!

SKÄMS PÅ MIG!

Usch och Fy vad jag har varit dålig på att skriva. Inte känns det rätt att skylla på Facebook heller men det är där jag hamnar mest!

Livet med Sören är härligt och han och Sheri mår toppen! Även om jag tror att Sheri är lite trött på den numer väldigt stora och påstridiga Sören. Vilken grann kille det blir! En supervänlig själ som kommer att blir superkul att jobba med!

Växer ojämnt och är skranglig med ett huvud som inte riktigt vet om det ska vara stort eller litet! Han har mycket energi så vi lägger inget direkt krut på apporteringen just nu! Grundlydnad, grundlydnad, grundlydnad, bus o lek! Och köksgolvsträningen förstås. Ja alltså grepp och avlämningar med dummies och lite andra tricks!

Då han inte gillar att vara hemma med Sheri när jag jobbar så har jag honom hos en alldeles underbar dagmamma! Men han är hemma ibland så det är lite varvat!

Och Sheri fyllde 5 år den 10 februari! Hej å hå vad tiden går. Denna säsong ska vi anta utmaningen att hämta hem ett första pris i ökl. Hon har inte apporterat på hela vintern men pulsat och spungit i snön så kondisen är nog på topp. Och jag tror det varit gott för henne att vila från apporteringen ett tag. Märker på henne att hon är mer uppåt nu...så vi ska börja träningen när snön försvunnit med låååånga linjetag och dirigeringar. Och lära henne att ta av sig hörselkåporna när avstånden är för långa för mig att springa i fatt....ja ni förstår kanske...

På lördag blir det Sala Open Show med Sören! Vi var där i höstas, puppy III,  och Sören åkte ut först tillsammans med sin bror Bilbo! Här kommer kritiken;

Mycket god typ

"Något luftig hanvalp med vackert välpigmenterat huvud. Bra hals o rygg. Något sluttande kors. Tillräckliga vinklar fram o bak. Bra pälskvalité. Rör sig med bra steglängd. Välvisad."

Så vi får väl se hur det blir denna gång! Ska bättra mig med rapporter från oss och bilder förstås.

Sören gillar vilt!

Sören i december 2010!


VI LEVER!

F´låt alla som är intresserade av vår framfart i hundlivet! Hösten har lagt sig som en svart basker på min kreativa hjärna...Jag släpar rejält med bloggeriet och har ju faktiskt en hel del att dela med mig av. Men tyvärr är timmen sen just idag och jag är inte pigg nog.

Kommande två helger har jag dock INGENTING inbokat med tider att passa så jag ska försöka ta mig an utmaningen att få ihop ett sammandrag av de aktiviteter vi sysslat med sedan sist vi hörde av oss. Har dessutom köpt en ny kamera...har förlagt min andra någonstans och är för evigt borta...och har också några bilder att lägga ut.

Så på återseende!

FÖRSTA JOBBARVECKAN

Idag lördag; fantastisk sommarväder...varmt, hög luftfuktighet, glada människor i massor. Idag har vi kollat in årets damrally med galanta damer i fantastiska bilar passerat Kinarestaurangen i Hallstahammar. Gubbe och jag har suttit en lång stund och njutit av god mat och kall öl och varit åskådare till alla engagerade damer i vackra utstyrslar passande sina bilars årsmodeller. Innan dess var vi vid Skantzö..egentligen för att äta vid Brukshotellet som vi bara hört gott om efter invigningen. TYVÄRR hade de plockat undan sommarparasoll och även sommarmenyn...hm...inte bra för ryktet! Ingen bra idé att göra det en dag som denna då damrallyt skulle passera där! Men vi såg några Goldenhundar vid bron när vi blickade över Skantzösjön så vi tog en promenad dit. Åh det var så roligt att se flera glada Goldenvänner i full träning inför DM; Bosse och Kristina, Lena och Peder, Annika och Lasse, Anne-Lie m fl i full rulle med linjetag, sök, vattenmarkeringar m m. Härligt. Ser fram emot DM; väl mött!

Har nu jobbat i fyra dagar, började i tisdags. Stressen satt som en smäck...hade pratat med mina goa pensionärsgrannar och bett dem återkoppla till mig om det blev alldeles för skälligt och olidligt. Även om vi haft vovvarna ensamma hemma från och till under semestern blir det ju lite annat när det blir "på riktigt". Så kl 10 på tisdagmorgonen ringde grannen och informerade att Sören skällt från och till. Inte för att de stördes något men eftersom jag sagt att jag ville veta så ringde de. Gullegrannar! Men jag gick inte hem förrän lunch och då var det tyst när kom i trappen. Ett nytt snack med grannen som då bekräftat att det bara var en stund på morgonen Sören hade sjungit för dem. Resten av veckan har varit galant; inget kissande inne, inget raveparty! Så han börjar nog få in rutinerna nu.

Den 28 augusti ska jag starta Sheridan för första gången i öppenklass på jaktprov. Det blir spännande. Tränade med vilt i veckan och hon var kanon. Fick tyvärr ett getingstick i tassen men jobbade ändå in en dubbemarkering och linjetag med hare! Duktig Sheridan. Sören har kommit en bit också med att ta dummie i munnen, håller kvar tills jag säger tack men är inte villig att plocka upp den om den ligger på backen för att sedan komma till mig. En annan utmaning med honom är att få honom tyst och lugn när han ser andra jobba; speciellt när Sheridan gör något. Söt är han som socker och växer så det knakar. Snart lika hög som Sheridan. De är fina ihop; min Sheridan och Sören! Snart ny jobbarvecka men jag känner mig mindre stressad än den första!

GOLDENSPECIALEN 2010

Onsdageftermiddag var vi då framme i rasthagen=campingen på Kungsbyn. Packade upp och installerade oss för några trevliga dagar. Det droppade in några andra husvagnar samma dag men många kom på torsdagen. Världens bästa Jenny och jag var i skogen och fixa skyltning, avspärrningar, snitslar. Vi gjorde i ordning korgar med utrusning för funktionärer och domare. På kvällen hade vi träff med domarna och rundvandring i skogen där de formade till de rutor de ansvarade för.

Fredag morgon vaknade vi till strålande solsken, samling med funkisar kl 7,30 och sedan de startande kl 8,00. Jenny hade i sista minuten tilldelat mig det eminenta uppdraget att dra informationen på både svenska och engelska. Hela dagen spenderade vi sedan i skogen minglandes med alla glada deltagare. Stämningen var på topp. Jenny och jag startade innan lunch då rutorna i ökl tömdes snabbt. Vi hade valt att starta fredagen då det var fler startande på lördagen och för att "få det gjort" för att kunna jobba på lördagen.

Vi startade med en walk-up där Jenny och jag gick i par. En dirigering och en markering var. Dirigeringen gick halvskapligt och markeringen sisådär. Avdrag för att Sheridan skulle lämna av till skytten, tokstolla, har aldrig hänt förut. Men det är klart att när det är tävling så är inget sig likt. Än mer lustigt var att Nimbus skulle lämna av sin dummie till Sheridan. Vi fattade ingenting. Sheridan hade dock bra fotgående, inga tjuvningar och fullföljde ändå jobbet. Jag var nöjd.

Vidare till vattenstationen vilket var en markering först och sedan vid insimning lades en dummie ut för dirigering på samma ställe. Den första dummien släppte hon och skakade innan hon kom med den men den andra spikade hon. Jag var nöjd.

Och så till en ruta med linjetag. Långt och rakt och lite i uppförsbacke med en stor sten mitt i vägen. Jag skickade ut Sheridan vilken förmodligen fick funkisens gångstig i näsan så hon sprang i en böj till rätt område, plockade dummien, och så samma böj tillbaka. Men jag behövde inte blåsa på henne. Jag var nöjd.

Sista rutan var en dubbelmarkering i lite svårare terräng och uppförsbacke. Hon tog den första. Den andra missade hon och dessutom stod funkisens dummiekorg i närheten av var markeringen landat så Sheridan fastnade och snurrade runt korgen. Med lite hjälp av pipan fick jag dock in markeringen. Jag var nöjd.

På eftermiddagen vid fyrataget hade vi prisutdelning, Jag rabblade namn och poäng och Jenny delade ut priser och diplom. Sheridan och jag hade skrapat ihop 75 poäng vilket innebär ett andrapris. Och Jenny fick ihop till ett förstapris och blev dagens andra bästa hund. Kvällen avslutades med grillning och lite gott att dricka.

Upp tidigt för frukost, kalldusch ur vattenkannan vid husvagnen och samlingen för dagens funkisar. Innan den kom igång fick dock Jenny och jag en ordentlig kalldusch. En av domarna tog undan oss och meddelade att Jennys och mitt resultat skulle diskvalificeras då vi startat samma dag som vi varit provledare och kommissarie. (Svårstavat ord) Vi var inte medvetna om att vi, med avsikt att underlätta vårt arbete i GS, begick ett sådant enormt misstag att vi skulle bli diskade... 

Så den dagen började mycket, mycket tungt. Reglerna tillät dock att jag fick göra omstart i samma klass men Jenny var tvungen att starta i eliten om hon ville starta om. Å hej och hå...Och så skulle jag med gladlynt stämma försöka informera lördagens laddade deltagare både på svenska och engelska...

Jag gick rutorna igen men valde att göra det utom tävlan. Denna dag skrapade vi ihop 63 poäng, ett andrapris. Det roliga i kråksången är ju att det gick sämre. Så det spelar alltså ingen roll att man gått samma rutor dagen före...hunden blir inte bättre!

Jenny, MED ALL RÄTT, valde att lämna GoldenSpecialen och för hennes skull red jag igenom dagen och fullföljde hennes och mitt uppdrag. Kvällen avslutade jag med supén och gott att dricka. Jag behöll flaggan i topp för Jennys och min skull!!!

Då mitt resultat var diskat var jag inte heller med på söndagens utställning. Jag tog mina fina vovvar ut i Kvistbergaskogen där de fick springa löst och rulla sig i ler- och vattenpölar. Tog bort de sista sopsäckarna, snitslar och skyltar. Det var en skön och välbehövd promenad. Och Sören var en mycket skitig och lycklig valp! Tänkte ett tag att jag skulle skoja till det genom att, utan att röra en min i ansiktet, ställa upp oss i ringen när det var dags för hanar i jaktklass. Springa ett varv med min härligt lortiga Sören och ställa upp honom i all sin prakt...Tror ni det hade uppskattats!

Efter en god lunch tittade jag på utställningen och prisutdelningen innan det var dags för hemfärd. Gissa om det var skönt att komma hem och belägra badrummet!

Jag vill passa på att tacka alla fantastiska hundvänner som deltagit i årets special, för det stöd många av er har gett oss, för era goda insatser med era hundar, till funkisar som ställt upp och arbetat och till övriga i kommittén (i vilken jag också deltagit) som jobbat så hårt! Trots viss smolk i bägaren har GoldenSpecialen varit bra på många sätt! Hoppas att de flesta kommer ihåg årets special som det trevliga evenemang och tillställning det är menat att vara. Grattis till alla vinnare!

Stort tack och kram till Jenny; Du är bäst!

Men...om GoldenSpecialen arrangeras nästa år igen ska jag bara delta...som startande!

Har tyvärr inte haft tid att fotografera...

SNART DAGS FÖR GOLDENSPECIALEN 2010

Det är mycket som ska ordnas nu inför detta härliga evenemang! Vi tar husvagn, packning av svala och varma kläder, regnställ, stövlar och flip-flop...ja ni förstår ju vad mycket som ska med när vädret är så varierande, och drar till Kungsbyn i morgon. Genomgång av rutorna, träffa domarna, grillkvällar, supé, vin och trevligt sällskap av många vänner och massor av Goldisar! Sköna dagar i skogen väntar!

Jag startar på fredag och Sheridan har nyss fått en cykeltur i kroppen. Fram till fredagen ska vi vila oss i form. Det ska bli så spännande att se hur vi tagit oss från förra årets special. Då fick vi ett tredjepris i ökl vilket jag var väldigt nöjd med. Svåra rutor...

Sören hänger med liksom gubben som får agera valpvakt och sköta markservicen. Han har förresten inte kissat inne på två dagar och jag är så nöjd. Något har hänt de senaste dagarna...han iakttar Sheridan och tar efter då han ser att hon får beröm. Härligt vilken kapacitet en Golden har att lära in...Det blir nog en duktig gosse om det fortsätter så här. Och vilken draghjälp av underbara Sheridan. Även om hon ibland ser trulig ut då Sören tar mycket uppmärksamhet, både när det är positiv uppmärksamhet och vid tillsägelser då hon lätt tar åt sig och tror att det är hon som gjort något fel. Gumsan...

Tar med mig datorn till Kungsbyn men mottagningen är kass där så det finns en risk att jag inte kan rapportera regelbundet vilket är tanken. Sammanfattning och förhoppningsvis härliga bilder kommer annars nästa vecka. Håll tummarna att vi klarar oss med poäng på alla rutor!

FÖRSTA VALPTRÄFFEN

Imorgon fyller valparna 4 månader! Och idag hade vi valpträff hos Gunela och Lennart! Det var fantastiskt roligt att träffa fyra av Sörens syskon. Den femte, Tjorven, har ju lite långt att åka från Bodö-Norge. Vad fina de är; Ella, Tammie, Bilbo, Poggin och Sören. Sören var superglad att träffa Poggin igen. De var ju sista grabbarna att lämna Gunela och Lennart och har spenderat många lekstunder tillsammans. Men Sören hade också jämnt skägg att springa runt till alla andra och tala om hur stark och stor han är! Puh, den gossen blir något att bita i...

Vi började med en runda och berättade hur det går för alla valparna hemma. Till min stora glädje, om jag får uttrycka det så, vad det fler vappisar som tycker det är mysigt att kissa stora pölar inne. Förmodligen är de så nyfikna på allt ute så de inte kan koppla av och kissa klart...

Vi stod sedan i ring och gick slalom, inkallningsövning, genomgång av trimning och annan omvårdnad, utställningträning, tips om avlämningar och sökövningar. Som ni hör höll vi på i 8 timmar och de är nu alla fullfjädrade utställnings- och apporteringsvovvar! Närå bara skojar...det blir mycket teori och vi jobbade korta pass med en lång härlig fikapaus. Vi avslutade efter en tretimmarsträff med att släppa alla valparna för lek. Det var en härlig syn!

Jag är mycket imponerad av hur duktiga alla valparna var! Följsamma och kontaktiga och intresserade av det som hände. Duktiga att koppla av när vi hade fika. Jätteroligt att se. Tänk att jag varit med ända sedan deras ankomst!

Vädret var med oss och några droppar regn började falla först när vi skulle avsluta med ett gruppfoto. Jag hann också få med några foton på några av syskonen.

Jag ser redan fram emot nästa träff i september!

 Poggin!

 Bilbo!

 Ella!

 Bilbo, Poggin, Tammie och Sören!

 Samma gäng!

Hela gänget! Från vänster; Tammie, Bilbo, Ella, Poggin och Sören!

Alla vi hälsar till Tjorven i Norge och hoppas allt går bra och önskar fortsatt lycka till med träningen!

RSS 2.0