FÖRSTA VALPTRÄFFEN
Vi började med en runda och berättade hur det går för alla valparna hemma. Till min stora glädje, om jag får uttrycka det så, vad det fler vappisar som tycker det är mysigt att kissa stora pölar inne. Förmodligen är de så nyfikna på allt ute så de inte kan koppla av och kissa klart...
Vi stod sedan i ring och gick slalom, inkallningsövning, genomgång av trimning och annan omvårdnad, utställningträning, tips om avlämningar och sökövningar. Som ni hör höll vi på i 8 timmar och de är nu alla fullfjädrade utställnings- och apporteringsvovvar! Närå bara skojar...det blir mycket teori och vi jobbade korta pass med en lång härlig fikapaus. Vi avslutade efter en tretimmarsträff med att släppa alla valparna för lek. Det var en härlig syn!
Jag är mycket imponerad av hur duktiga alla valparna var! Följsamma och kontaktiga och intresserade av det som hände. Duktiga att koppla av när vi hade fika. Jätteroligt att se. Tänk att jag varit med ända sedan deras ankomst!
Vädret var med oss och några droppar regn började falla först när vi skulle avsluta med ett gruppfoto. Jag hann också få med några foton på några av syskonen.
Jag ser redan fram emot nästa träff i september!
Poggin!
Bilbo!
Ella!
Bilbo, Poggin, Tammie och Sören!
Samma gäng!
Hela gänget! Från vänster; Tammie, Bilbo, Ella, Poggin och Sören!Alla vi hälsar till Tjorven i Norge och hoppas allt går bra och önskar fortsatt lycka till med träningen!
Nioochenhalvveckasvalpar...och premiärträning med Sheridan!
Efter att ha smakat på namnet Sören ett tag så är beslutet taget att behålla det namn han fick från början. Narniakullens lejon; Aslan! Jag längtar så att få ta hem honom. Han är härlig att gosa med och sitter gärna i knäet och pussas. Men lika gärna fullt bus med sin bror Poggin som fortfarande inte är såld! De har riktiga fighter och jag tycker det ser ut som Aslan gärna tar över...men så är det Poggin som är överst så de är nog av samma skrot och korn! Gunela och jag har gått promenad med dem i koppel idag och jag måste säga att de är duktiga!
Vi gick upp i "stora" skogen och släppte dem lösa och de följde glatt efter oss utan att vi behövde ropa...bådar gott inför framtiden! Det är svårt att slita sig från dem och de är bedårande att iaktta. Jag filmade med min lilla kamera när Aslan försöker slita bort tass- och tuggbenstryck på liggdynan i trädgården...men min dator kan inte spela upp den :( Tyvärr... för det är ett skådespel utan dess like! Vilken energi!
Jag vill också dela med mig av vår träningskväll med goa vänner igår. Premiär för Sheri och mig efter den långa vintern, dräktighet och valptiden! Vi har ju egentligen inte jobbat något sedan förra hösten. Men det finns nya krafter i pärlan och hon klarade galant av sina markeringar över vatten och tillbaka, dubbelmarkering med terrängskifte och markering i bökig sumpmark. Utan att packa ihop av trötthet i bilen efteråt! Men vi tog det lite lugnare än de andra vilka bl a gjorde fantastiska dirigeringar! Ett steg i taget... Men det verkar bli en bra tid framåt. Läger med Kolbäckarna i juni! Goldenlägret i Norberg i juli! Golden Specialen i augusti! Och DM i september! ROLIGT! Och så sex veckors semester vilken börjar i midsommar...46 sammanhängande dagars semester! WOOHOO!
Sheridan!
Bröderna kampar om pinnen...
...och Aslan vinner den!
Kolbäckens Aslan!
Kolbäckens Poggin!
UTFLYTTNING! ...eller HEMFLYTTNING låter bättre :)
Oj vad tiden går! I morgon är valparna åtta veckor och det är dags för dem att flytta hemifrån! Det har ju varit ett fantastiskt äventyr att få ha varit med om denna resa. Veckan har varit otroligt intensiv med besök hos Gunela. Det är andra kennelproffs, vänner, uppfödare med flera som varit där och ställt upp valparna, klämt, känt, testat och tyckt. Det är hasor, skuldror, halsar, uttryck, rörelser, ryggar, tassar och alldeles fascinerande att lyssna på dem som kan. Summa summarum = valparna är underbara!
Sheridan är hemma och vi myser. Mjölken är borta och nu får hon ro att äta upp sig och vila! Hon skulle bara veta att det snart kommer hem en huligan! Vi tar tidiga långpromenader och hon ser ut att njuta av mitt sällskap lika mycket som jag av hennes! Men jag längtar tills valpen kan flytta hem. Den bor kvar hos Gunela ett par veckor ytterligare. Jag har sex veckors semester från och med midsommar så valpen och jag kommer att ha gott om tid att lära känna varandra och skapa rutiner innan det är dags att återvända till jobbet.
Idag har veterinären besiktigat valparna och de passerade med mycket väl godkänt! Så till alla er som ska hämta ett av Sheridans och Sidneys vackra Goldengirls and boys; GRATTIS! Hoppas vi kan ses någon gång. Ni kan väl höra av er här på bloggen emellanåt så jag får veta vad som händer med valparna!
Har tagit några alldeles dagsfärska foton på underverken! Förresten...Kolbäckens Aslan blir min...eller ska han heta Sören? Vad tycker du??? Apportören Sören?
ASLAN!
POGGIN!
POGGIN!
Jag tror detta är Aslan! 
ASLAN till vänster
SEXVECKORSVALPAR
Igår var underbart väder och jag åkte till Sheridan och valparna på förmiddagen. Valpköpare från Mariestad var där och de var supertrevliga. Vill ha en valp till spår- och eftersök vilket låter kanon! Valparna fick komma ut i det vackra vädret och jag lyckades få några att fastna på bild...de är snabba på benen nu! Och alldeles underbara. Sheridan säger ifrån och ser inte ut att ha lust att dia dem så mycket mer. Jag läääängtar så efter att få hem henne igen! Hon ser inte ut att ha lagt på sig något hull och är tunn, så tunn. Men hon ser pigg och glad ut och leker med sina valpar....titta och njut!
Och det blir nog en hane...
Tittut!
Blivande agilityvovve?
Söööt!
Gott att gnaga på buskarna...
Sheridan har lagt mjölkmaskinerna neråt och valparna hittar inget...
Roligare att leka..
GRATTIS till Jenny och Nimbus!
8 maj
1:a pris i ökl debut! Hatten av! Jag for iväg på morgonkulan iklädd vinterjacka och tjockstrumpor. Tur var väl det då det blåste nordan och var svinkallt! Kom lagom till andra paret ut där Anitha gick med Java. GRATTIS till 2:a priset! Och så var det Jenny och Nimbus tur. Alltid lika spännande och lite speciellt för mig då det är Sheridans brorsa förstås!
Provet inleddes med en dubbelmarkering på land vilka Nimbus spikade. Sedan vidare till en landdirigering vilken han också spikade. Nästa moment en dubbelmarkering i dammen bakom små öar och sedan en avslutande vattendirigering! Klockrent! Avslutade sedan provet med ett sök vilket tog lite tid men Nimbus visade på uthållighet och fick in det han skulle. Och klarade också släpspåret utan problem! Det är härligt att se honom jobba!
Blev sedan överraskningsbjuden på kinalunch av systrarna och min mamma vilket var trevligt. Sedan över till Gunela och Lennart med min dator eftersom hela deras teknikpark är saboterad av Telia..hm.. Sedan väntade vi och väntade vi på att Jenny skulle ringa och bekräfta 1:a priset. Lennart lagade god mat och bjöd på gott vin till. Mycket gott vin! Så vi firade både min födelsedag och Jennys 1:a efter att vi med säkerhet visste att det blev så! Okej då... vi firade även innan vi visste säkert... Allt detta varvat med besök i valphagen när de var vakna. Så här kommer lite fler foton! Och på öppenklassarna förstås!
Java....
...på väg...
..till matte för avlämning.
Nimbus lämnar av en landmarkering.
På väg till matte med en vattenmarkering.
Söket är avslutat och domaren ger de första kommentarerna...och det var här vi vittrade ett 1:a pris!!!!!!
Och nu bilderna på blivande apportörerna!
FEMVECKORSVALPAR
De har ett utökat område att röra sig på nu och har även varit i trädgården och lekt. Nya leksaker att utforska och bus med varandra och fortfarande är inte växlellådan riktigt synkroniserad då de tar sats för att springa framåt men backen halkar i och det går i full fart bakåt i stället! Underbar show att besöka!
Sheridan är fortfarande tunn och luggsliten och ser ut som en småbarnsmorsa i allmänhet brukar se ut. Men nu är det inte många veckor kvar tills hon får komma hem och sova ut ordentligt. Hon pysslar, ammar, tvättar och håller koll på sina guldklimpar! Det är så spännande att följa denna valputveckling! Fler intressenter har ringt och visat valpintresse så snart är det dags att bestämma mig för hane eller tik... hane eller tik... hane eller tik... hane eller tik... tik eller hane...tik eller hane...
Det hann blir några foton innan de somnade!
Sööööööt!
Blivande spårhundar?
Gillar mysmattan!
Mmmmm29 dagar i dag!
Har efter det gjort ett besök i valphagen och förstås gossat med Sheridan...nu är det bara fyyyyyra veckor kvar till hemkomst! Hon är så gullig med sina nu jättestora vappisar! De är pigga, alerta, nyfikna, hungriga, lekfulla och vill gärna låta sig klappas och gosas med! Ursöta! Lite svårt att fånga charmen med min kamera dels för att den är av den enklare sorten med ett mått av tröghet och dels för att valparna är så rörliga. Här kommer några av bilderna...
Ska också tilläggas att jag har Frappe med mig hem och ordningen är återställd vad gäller sällskap. Han ska vara med mig ett par veckor vilket innebär att jag får bakvagnen ur soffan på kvällstid för långa promenader och får njuta av lååånga promenader innan frukost och arbetet. Härligt! Tack Lennart för det!
Och nej...har ännu inte bestämt mig för hane eller tik... Med tanke på hur härliga alla sex valparna är så blir det ingen lätt match!
På väg upp i mitt knä
Lite sömnig...
Lite mammamums
Och vanligmatmums!!!
Sover gott på mammas bakdel...
...och en annan på ryggen.
Lycka!VALPVAKT
Att sitta och titta på detta skådespel med sex krabater som krälar, kivas, letar, nosar, snusar, kisar, gäspar, snuttar, sover, drömmer, stretchar och gnyr är ren och skär lycka.
Sheridan är sååå pysslig som mamma. Gunela berättade att hon får gå upp på natten för att säga åt Sheri att vända på sig då hon ligger långa stunder på sin ena sida. Hon lämnar inte valplådan långa stunder och hon ser nöjd ut med sina skyddslingar omkring sig.
Här kommer en kavalkad med bilder på sötnosarna som idag är 15 dagar.
Jag passade på att ta de flesta bilderna när Sheridan var på promenad med Lennart...alla sov och låg relativt stilla...tills mor kom med maten och hela lådan blev en sjudande gryta med valpar huller om buller och snabbcrawl till tuttarna...ljuvlig syn!
PÅ LÖRDAG...
ETT OPLANERAT och KÄRLEKSFULLT BESÖK!
Vi tog lunch och grillade på Lena och Peders underbara altan. Inget smakar ju så gott som en grillad korv med bröd i friska luften. Gott kaffe med Lenas nybakade saffrankaka till efterrätt...mums. Glömde för ett ögonblick bort att jag ska i bikinin om en vecka. Om nu någon har missat det så ska jag och dottern åka till Cypern nästa måndag! Håller stenkoll på vädret där och kan rapportera att solen skiner varje dag och det är ca 22-25 grader på dagarna...
Vi fortsatte sedan med linjetag som var relativt långa men jag stegade fram en bit för att pröva även detta med Frappe. Och det fungerade kanon. Frappe är underbar! Peder lade ut and och kaja vid känt område och när det var vår tur visste jag att det låg en and och en kaja kvar. Skickade Frappe på linjetag och han levererade in kajan visserligen med ett fast grepp men kajan välbehållen! Så välbehållen man kan bli i dött tillstånd det vill säga! Skulle sedan skicka honom på anden men han lyfte lite oroligt på högra tassen så vi stod över. Hittade inget men han kan ha stukat till sig eller stuckit sig på något då området vi befann oss i var rufft!
Så var det dags för Frappe att lämnas av hemma hos sig efter en härlig vecka! Förstås lite pirrigt med tanke på att Gunela och Lennart inte sett Frappe efter att jag trimmat honom. Men det var godkänt! Och Sheridan lyckades höra mig trots att jag stod utanför trädgården och Lennart släppte ut henne till mig. Hon blir så otroligt lycklig när jag kommer. Älskade skruttan ser så liten, tunn och lite luggsliten ut vilket förstås är vanligt efter dräktighet och all energi som valparna kräver. Och så fick jag då se valparna igen eftersom Sheri i allafall var på benen. Och de har nu alla nästan dubblat sin vikt. Små söta svarta nosar och svarta små trampdynor. Alla med två millimeters nyklippta klor tunna som synålar! Syns tydligt att de försöker komma upp på benen i stället för att dra sig fram. Ögonen ser sprickfärdiga ut så de kommer nog snart att öppna sig. Runda, goa och mätta små magar! Myyyyysiga!
Nu är det bara ca 7 veckor kvar innan Sheri flyttar hem igen!
VÄXER SÅ DET KNAKAR!
3 dygn...pricken är en märkning som alla valpar har! En specifik prick på specifikt ställe om det är en hane eller tik och i vilken ordning de kommit!
3 dygn...
4 dygn...
4 dygn...
5 dygn...
5 dygn...ligger i böjen på Sheridans tass...BESÖKT VALPLÅDAN!
Och jag har inte bestämt mig för en tik eller hane...ett kärt besvär att grubbla på :)! Och tack Gunela och Lennart för att ni möjliggör för mig att behålla en valp! Och för att jag fått förtroendet att ta hand om Frappe för tillfället! Vi har det så myyyyysigt!
HUR BLEV DET TILL SLUT...?
6 valpar; tre hanar och tre tikar. Fick sent i går kväll reda på att det efter flera timmars värkarbete kommit en liten som inte fanns kvar i livet och hade nog inte heller varit så på länge. Tyvärr var också den före en ängel vilken kom ut utan hinna och det hade gått en lång tid efter den föregående. Naturens gång är ju ibland så :(...
Men jag är glad att Sheri mår bra och att alla ändå kom ut där de skulle och besök hos läkaren aldrig blev aktuellt.
Svårt att säga färgen på dem i nuläget men det är blandat och de är fulla av liv vilket är huvudsaken. Och jag är stolt över Sheridans arbete och hur hon pysslade med dem när jag åkte hem! Det blir så spännande att följa den här utvecklingen. För att hon ska få vila och inte bli så uppspelt när jag kommer så väntar jag till Annandagen innan nästa besök! Har Lennarts och Gunelas Frappe med mig hem som sällskap. Frappe behöver vila från deras två höglöpstikar och övriga valpstök. Vi har tagit en långpromenad på förmiddagen och han verkar gilla livet i "stan"! Ska åtminstone vara hos mig över hela helgen.
Slutligen en bild på en av guldklimparna som Gunela tagit...jag tror jag ska köpa mig an bra kamera så det går att ta härliga närbilder. Vilket litet underverk va?!
Är den lik sin pappa :)? 
VÄLKOMNA TILL VÄRLDEN!
En stund innan den första valpen anlände!
Den allra första får sig en tvättning!
Några till!
Hunnit bulla till sig med massor av god mjölk! Här är alla sex!
Så fiiiiiiina! Kolla längst till vänster under Sheris ben sticker det ut en tass på en härlig krabat som ville ha fredagsmyyys för sig själv!I väntans tider...
RAPPORT IGEN!
Förutom Sheridan finns även jag i valprummet nu! Det känns sååå bra! Sheridan hässjar, bäddar runt lite grann, sitter och ligger om vartannat, tar sig en tupplur, sätter sig och stirrar rakt in i väggen... Man kan undra vad hon tänker..."Vad har jag gett mig in på"..."Kommer de aldrig snart?"..."Å hej och hå"...
Gunela lägger patiens på datorn och jag tuggar godis...och vi väntar...och väntar...Hon är hellugn säger Gunela rätt som det är...Och jag tänker "Tur att det är påsk och jag är ledig i flera dagar"...
I morgon är det långfredag. Det blir nog en lååååång fredag! Jag är så glad att Gunela tycker det är OK att ha mig här!
Nu håller vi alla tassar och tummar att allt fungerar som det ska!
DELRAPPORT!
NEDRÄKNING
Hälsade ju på Sheridan i lördagskväll men på grund av anledningen till min Kolbäcksresa var att leta försvunna hundar så fick jag ju inte med mig någon kamera. Gunela har dock knäppt fina kort vilka jag i vanlig ordning ärligt stjäl...Kolla in vilken härlig mage!
24 mars
28 mars
HÄLSAT PÅ!
Till slut var det så mörkt att jag inget såg. Åkte hem till Gunela och i all förtvivlan var det underbart att träffa Sheridan. Och hon lika lycklig som jag! Vilken härlig mage hon har nu! Och jag kunde känna valparna boxas där inne, så häftigt!
Åkte hem vid 21-tiden och tog bilen ner mot Amsta igen för att ropa och vissla...inte ett ljud. Det sista jag sa till Gunela var att vi får hoppas att det är någon vänlig själ som hittat dem, tagit hand om dem och som ringer polisen...
I morse vaknade jag 7, hade inte kommit ihåg att flytta fram klockan, hoppade i kläder och satte på kaffe. Tänkte ge mig iväg ut direkt för att leta efter hundarna. Slog snabbt på datorn och Facebook och vilken lycka...Gunela hade skrivit att det var en kille som hittat hundarna vid vägen vid Amsta, tagit hand om dem och ringt polisen. Så hon kunde hämta dem strax före midnatt i går. Mina tårar rann av lättnad...puh!
Kändes förstås tufft att lämna Sheridan igår men jag ser hur bra hon har det och att hon trivs. Hon har det fint i Gunelas valprum. Nu är det bara 6 dagar kvar, och jag hoppas de kommer någon gång mellan lunchtid på skärtorsdagen och tisdagmorgon efter påskhelgen! För då är jag ju leeeeeeediiiiig och kan studsa till guldklimparnas födelsestund på fem minuter. Det vill jag ju inte missa för allt i världen!
NÄRA NU!
Jag har inte varit och hälsat på Sheri ännu. Hon trivs kanonbra hos Gunela men jag vet också hur lyckligt hon blir när jag kommer och sedan sitter klistrad vid ytterdörren för att inte missa hemfärd. Ska förstås vara med när guldklimparna anländer och eftersom det blir påskhelgen så är jag ju ledig och kan åka dit på fem minuter. Då har hon också fullt upp med sina valpar och kanske inte funderar så mycket när jag åker därifrån.
Om det blir som veterinären tror, minst 8 valpar, så tippar jag på tre tikar och fem hanar. Tänk att det är så pirrigt inför det här...hur ska det gå den dagen dottern ska ha barn???
Bilden har Gunela tagit och jag som vanligt ärligt lånat! VISST SER HON FÖRVÄNTANSFULL OCH NÖJD UT? FRAMFÖR ALLT ÄR HON SÅ FIN!
