Kolbäckens Sheridan och Sören. Nu även Bibbi

Telefonkontakt med Gunela som meddelar oförändrad status. Smart vovve spottar ut hundmaten och får därmed godsaker iblandat...Tempen har inte gått ner och inga andra tecken på bäddning eller extraflås. Bara tjockare än senaste bilderna! Snart så...

Var hos Gunela igår kväll. Egentligen av tråkiga anledningar då jag vid 18-tiden igår, på Facebook, fick reda på att Frappe och Laja hade försvunnit vid 13,30-tiden. Jag hoppade i kläderna, ringde Gunela och fick information vart de befann sig när de försvann. Och jag hittade spåren, försökte följa dem i snårig skog och blöt, hög snö. Lennart kom på skidor för att kunna ta sig fram. Jag pulsade fram och tillbaka, vände om till bilen och åkte runt för att komma över på andra sidan ån. Ån är ju inte att lita på nu när den mjuknat i plusgraderna och är öppen på sina ställen. Vlle ju inte tro det värsta men tanken fanns ju där...

Till slut var det så mörkt att jag inget såg. Åkte hem till Gunela och i all förtvivlan var det underbart att träffa Sheridan. Och hon lika lycklig som jag! Vilken härlig mage hon har nu! Och jag kunde känna valparna boxas där inne, så häftigt!
Åkte hem vid 21-tiden och tog bilen ner mot Amsta igen för att ropa och vissla...inte ett ljud. Det sista jag sa till Gunela var att vi får hoppas att det är någon vänlig själ som hittat dem, tagit hand om dem och som ringer polisen...

I morse vaknade jag 7, hade inte kommit ihåg att flytta fram klockan, hoppade i kläder och satte på kaffe. Tänkte ge mig iväg ut direkt för att leta efter hundarna. Slog snabbt på datorn och Facebook och vilken lycka...Gunela hade skrivit att det var en kille som hittat hundarna vid vägen vid Amsta, tagit hand om dem och ringt polisen. Så hon kunde hämta dem strax före midnatt i går. Mina tårar rann av lättnad...puh!

Kändes förstås tufft att lämna Sheridan igår men jag ser hur bra hon har det och att hon trivs. Hon har det fint i Gunelas valprum. Nu är det bara 6 dagar kvar, och jag hoppas de kommer någon gång mellan lunchtid på skärtorsdagen och tisdagmorgon efter påskhelgen! För då är jag ju leeeeeeediiiiig och kan studsa till guldklimparnas födelsestund på fem minuter. Det vill jag ju inte missa för allt i världen!

Flytten gick bra och Sheridan är inboad i valplådan hos Gunela. Det är tomt här hemma. Det är fantastiskt vad ett kärt husdjur fyller upp ett hem. Kommer aldrig att kunna vara utan hund igen. Och så underbart att kanske kunna ta mig an ytterligare en medlem i team Winberg!

Jag har inte varit och hälsat på Sheri ännu. Hon trivs kanonbra hos Gunela men jag vet också hur lyckligt hon blir när jag kommer och sedan sitter klistrad vid ytterdörren för att inte missa hemfärd. Ska förstås vara med när guldklimparna anländer och eftersom det blir påskhelgen så är jag ju ledig och kan åka dit på fem minuter. Då har hon också fullt upp med sina valpar och kanske inte funderar så mycket när jag åker därifrån.

Om det blir som veterinären tror, minst 8 valpar, så tippar jag på tre tikar och fem hanar. Tänk att det är så pirrigt inför det här...hur ska det gå den dagen dottern ska ha barn???

Bilden har Gunela tagit och jag som vanligt ärligt lånat! VISST SER HON FÖRVÄNTANSFULL OCH NÖJD UT? FRAMFÖR ALLT ÄR HON SÅ FIN!

Sheri har knubb-bulle-magge! Vill inte gärna gå så fort och långt och det får väl vara helt OK när det bara är två veckor kvar till nedkomsten. På måndagkväll bär det av till Gunela och hon håller på att göra i ordning valprummet! Det ska bli så härligt att få uppleva detta. Fortfarande lite nervöst också förstås. Det kommer att bli långa tio veckor innan hon flyttar hem igen...

Det närmar sig en flytt till Gunela där en likörvovve sedan ska bo i 10 veckor. Vad läääänge... Det kommer att kännas tomt när ens teamkompis inte finns hemma varje dag. Men med tanke på vad som är på gång så blir det uthärdigt. Uthärdligt--uthärdigt---konstigt ord---hur stavas det egentligen? OK jag ska härda ut! Dagarna går otroligt snabbt och på söndag går flyttlasset för Sheri till Kolbäck. Det känns tryggt då Gunela är van och kunnig. När jag blir singel ska jag passa på att göra lite annat på kvällarna som att gå till badhuset, träna och lite annat. Och så ska jag ju passa på att åka till Cypern på semester med dottern under tiden Sheri bor borta. Vi kommer dock hem lagom tills det är dags för valparna att flytta till nya familjer...och kanske en till mig!!!!

Har lagt till en länk med rasdata för den som vill veta mer om Kolbäckens Sheridan!

Tiden går fort och idag är det ca 3 veckor kvar. Sheridan mår som en drottning; äter, sover, långpromenerar i maklig takt och för övrigt lite uppe i sig själv. Vill mest snusa runt i snödrivorna och för övrig kela med sin matte. Det är så spännande och jag är så pirrig och nyfiken på det vi nu har framför oss. Idag har vi varit i Kolbäck och tränat med hundkompisarna. Tränat var kanske att ta i vad gäller Team Winberg då blivande mamman inte alls hade huvud och kropp med sig. Tillåtet!
Ett par korta linjetag och någon enkel markering räckte gott och väl. Sedan en härlig fikastund i solen sittandes mot snövallen. Härligt.

Känner att våren närmar sig och det är så mycket spännande som ligger framöver. Valpar, planering av Golden Specialen, mitt nya uppdrag som sekreterare i GRK:s västmanlandssektion men allt vad det innebär, Goldenlägret sommar och semester. Och om allt går som beräknat...att få njuta av att ha en valp i familjen!

En nöjd Sheridan och jag var hemma hos Gunela igår lördag. Vi tog en härlig promenad i solskenet innan en god kopp kaffe med tilltugg. Vi har träffat trevligt folk som är intresserade av en hanvalp. Härligt! Idag har vi promenerat långt i skogen och det märks på Sheridan att hon inte riktigt orkar springa över stock och sten och snövallar som hon brukar. Det börjar nog kännas för henne att hon har hela magen full med sprattlande guldklimpar. Hon äter som vanligt igen och vi håller nu på att övergå till annan mat som är nyttig för henne och vappisarna. Nu är det bara fyra veckor kvar! Men bara två till hon flyttar till Gunela.... 

Bekräftat! Ett ultraljud har nu konstaterat minst 8 bubblor med en guldklimp i! En fantastisk känsla när veterinären räknade in vappisarna en efter en. Alltså minst 8 i nuläget. Ulltottarna väntas landa i denna värld den 3 april alltså påskhelgen. Blivande mamman har hittat matlusten igen och vi håller tummarna att dräktigheten fortlöper som den ska. Det fladdrar i magen för det är så spääänande och roooligt! Jag tror att det kommer att bli alldeles fantastiska valpar med så vackra och arbetsvilliga föräldrar. För mer information läs mer på Kennel Kolbäckens hemsida!
Bara ca 4 veckor kvar...