Sheridans tur att träna idag!
Aktiv passivitet och passiv passivitet!
Och så passiv passivitet det vill säga bara sitta eller ligga bredvid matte och fika. Kunna koppla av när det rör sig omkring och så vidare. Vi har varvat det med att bara vara och att sitta nära och bara titta. Och han har varit tyst och intresserad och sett sugen och alert ut. Får vi bara till inleveranserna så ska det nog gå bra.
Alla hundar var fantastiskt duktiga med alla långa markeringar trots tung blötsnö att springa i. Hur bra ska de inte vara när snön försvinner? Solen har värmt fantastiskt och våren första faceburn is a fact! I´m red!
Tack alla goa vänner för en härlig dag! Jag är glad att jag åkte fastän jag inte riktigt hade orken. Men nu har jag ju fått ny energi!
Gunilla och Milton
Världens bästa Gunela och Lennart! Tack för att ni håller ihop oss i flocken och planerar alla härliga träningar!
Lena och Peder spanar åt ena hållet...
...och åt det andra hållet! Här med hela sin härliga flock!
Ingrid och Pontus
Ann-Sofie och Eddie
Jenny och Nimbus längst upp i backen och några till i La Famiglia
Signe
Gunela och Laja väntar...
...skickar...
... och levererar!
Jörgen och Vanilla
Anitha och Gunilla med Milton
Lena med Calleballe och några andra i sin flock
VÅRENS CYKELPREMIÄR
Men så efter jobbet hämtade jag henne igen och så cyklade vi hela vägen till dagmamman för att hämta Sören. Det var så skönt och ingen is på grusvägen. Ann-Sofie och jag stod i solen och surrade en stund och alla vovvar lekte.
Eftersom jag väntar med att cykla med pojken tills han blir lite äldre och röntgad så promenerade vi hem. Jag hade dem båda på höger sida om cykeln och Sören såg lite förvånad ut först men såg rätt nöjd ut när han spatserade bredvid på "fel sida". Det är bra att han vänjer sig vid cykeln.
Igår sken solen också när jag promenerade ut för hämtning. Snön börjar försvinna i skogsbacken så på väg tillbaka gick jag upp med vovvarna i en backe. Sören tog jag med först och lade ut godis i ett inringat område och så söksignal. När allt var uppnosat och intaget så lade jag ut nya godisar men sedan gick vi nerför backen en bit. Sitter stadigt, linjetagstecken, ut och så söksignal. Det här kan han i allafall. Och så fick Sheri ett längre linjetag till godisstället och Sören satt stadigt och TYST när hon jobbade på. Fastän att jag använde pipan. Kommer ni ihåg när han gick igång på allas pipor förra året? Han växer till sig min pojke!
TÅÅÅÅLAMOOOOD!
Någon som har lite till övers? Eller vet vart jag kan köpa mig lite...tålamod alltså? Vill gärna att saker ska gå fort och hända snabbt men tycker dock att jag "växt till mig" med åren och fått bättre med tålamod men just nu vet jag inte...
Har varit ute till skogs med Sheri, Ann-Sofie och Zoe idag också. Och Sheri är såååå seeeeg. Antingen är hon sjuk, skittrött efter gårdagen (men seg då också) skendräktig eller sjuk. Eller så har hon gått i pension. Hon gör skapligt det hon ska men seeeegt. Tror kanske också att Sörens tillkomst i familjen faktiskt har påverkat henne också. Hon är duktig men det finns mer att önska vad gäller att vara alert och med...
Vi gjorde dirigeringar och dubbelmarkeringar. A-S ska starta Zoe på Working-test i slutet på april så vi ska träna en del moment innan dess.
Efter det hämtade jag Sören och tog med honom till Skantzö. Lina på...fast jag gillar inte det riktigt. Men eftersom han tidigare stuckit med dummyn så tog jag det säkra före det osäkra. Några korta kast och utskick och visst kommer han tillbaka men med mycket lockrop och inkallningssignaler vilket i sin tur gör honom uppspelt så han rulltuggar dummyn. Och jag behöver tåååålamoooood....Försöker vänta ut honom men då lägger han sig ner och "myser" med dummyn. Jag behöver definitivt hjälp att läsa av honom och några heta tips vad jag ska göra för att det ska bli bra inlärning. Kanske det bästa är att vänta ännu längre innan vi sätter igång med apporteringsträningen på riktigt.
Så jag har en hund som gör det hon blir tillsagd om än i sitt eget tempo och med ett utseende som mest ser ut som "ska vi inte å ka hem och lägga oss snart" och så en annan som är på tårna och mer lik en känguru på drift....
Någon som har lite tips?
Här är han; Charmören Sören!
Och Zoe som tar paus när vi fikar!
ÅRETS FÖRSTA RIKTIGA TRÄNING med SHERIDAN
Vi har varit hos Sörens dagmamma Ann-Sofie och tränat tillsammans med henne och en av hennes flattar Zoe. Vi började med några stagdeövningar och markeringar. Jag hade lagt ut ett relativt stort sökområde med små och stora dummies och så skickade vi varannan gång. De var jätteduktiga och hela fältet plockades in...tror jag iallafall...tappade räkningen på dummies när jag pulsade ut och la ut dem :) Har nu köpt en spritpenna och ska numrera alla! Vi gjorde sedan några dubbelmarkeringar och linjetag.
Det var jätteroligt att träna ihop med en ny hundpolare! Nu ska vi hårdköra!
Zoe och Sheri
Ann-Sofie och Zoe
Zoe
STÖK!
Hoppar upp tidigt på morgonen för att duscha och göra mig klar, dricka kaffet och sedan går vi ut...Precis tvärsemot hur vi brukar göra. Detta för att "gubbarna" kommer kl 7 på morgon och stökar. Och jag har bara fyra dagar kvar med badrum innan den ska rivas. Då blir det mindre kul...
Köksväggen är borttagen så det är öppet upp till grannen och ner i tvättstugan. Spisen står mitt på golvet och går inte att använda och inget avlopp. Glömde det i går morse men blev snabbt påmind när jag skulle brygga kaffe. Hällde ut det som var kvar i kannan för att fylla på vatten och undrade varför jag blev blöt om fötterna...
Så långpromenaden går jag nyduschad och lämnar sedan Sheridan i Ingvars lägenhet. Sören och jag fortsätter sedan hem och hämtar bilen och åker till dagmamman. Och så efter jobbet springer jag hem och städar undan betongdamm och annat skit innan jag hämtar Sheridan och sedan Sören och sedan långpromenaden och puh...
Men det finns de som har det värre...Detta har ju ett slut i allafall. Och så är det bara sju veckor kvar tills jag ska åka till Portugal.
Någon direkt hundträning blir det inte. I allafall ingen apportering. Men många härliga promenader och passivitetsträning/lydnad. Sören apporterar hemma...det mesta han ser. Och jag känner mig i nuläget ganska nöjd med det. Och han hämtar det jag ber honom om. Så det ska nog bli en Sören Apportören så småningom :)